Pernå befolkning var då mankön 2022 och kvinnokön 2264 (summa 4286). Av detta följer att varje mantal hade 25 personer i medeltal.

Jacob anmärker att att varje mantal (33 tunnland) eller 16 ½ tunnors årligt utsäde samt 25 personer folk. Utsädet kastar av sig 3:e korn som på mantalet gör 49 ½ tunnor säd och ej fyllest 2 tunnor till uppehälle för var person, som inte förslår till en ungdoms och mindre till ett fullvuxet arbets-jons bärgning. Därför bör nödvändigt tilskaffat säd genom svedjande.

 

Detta visar att Fantsnäs inte kunde leva på odling, utan andra inkomster såsom lotsning, fiske, trärbränning och smedarbete måste ha funnits. Fantsnäs arealer låg långt under medeltalet, men utmarkerna var större än medeltalet. Nämnas kan att de som hade åkrar nära havet hade rätt att fiska utanför åkrarna. Samtidigt fick man sjöfoder av vassan.

 

1. Fantsnäs odlingar

Redan på 1690 års kartor finns samma åkrar som på Lewongs skifteskarta av 1768. Han har gjort åtminstone tre storskiften 1764, 1767 och jämkad 1768. Dessa odlingar har inte mycket för ändrats förutom det som landhöjningen åstadkommit. Exakt samma åkrar syns på en karta (Sv.Ka. Handritade kartor över Finland Portfölj 39 blad 76 från ca 1750). Ökningen av od lings jorden har kommit från att de befintliga åkrarna förstorats, förutom Bredviksåkern som kommit till i slutet på 1700-talet. Fantsnäs hade dessutom odlingsjord ca 3 km nordost, nära Korsvik. Stället kallas Virbäcken ca 10 ha. Det anskaffades antagligen i slutet på 1700-talet.

 

Jämfört med 1690 års karta kan man säga om odlingarna 1768 följande:

Norr- och Hemåkrarna syns som på 1690-talet. Även Smedsåkern, Grundsundsgärdan (Lång sandsgärdan) och Råholmsgärdan syns. Långsandsgärdan finns inte p.g.a. vattenståndet på 1690-talet. Braskåkern finns 1690 men inte Brask- eller Dahlsgärdan. Braskviksåkern syns inte heller. På 1690-talskartan nämns två åboar med 3:14 ½ per man samt ett annat tal 6:29. Dessa tyder på två hemman med 6:29 per hemman. På Lewongs karta 1778 är talen 9:19 ¾ vilket tyder på ett ökande av åkrarna med ca 50% från 1690 till 1778.

Broterus karta 1690 säger att Degerby har 582 alnar åker och Fantsnäs 30 alnar av tvenne åboar som ovan 3:14 ½. (Förhållandet aln till tunnland har jag inte kommit på)

 

Den bästa bilden av odlingarna får man från Lewongs storskifteskarta från 1767 och den jämkade kartan 1768. Den jämkade ger följande uppgifter.

Delningen har skett 10 augusti 1768 med J Lewong och nämndemän var Johan Köpas från Gammelgård och Johan Petas från Påvalsby. Närvarande var även Kronolänsmannen Hinhic Jakob Slöör. Åbon på Weckas var Ernest Joansson och åboarna på Smeds Johan och Simon Hindrikssöner . Delningen av åkrarna blev följande:

1.  

N:o 1 Weckas kronohemman Augument under Rusthållen N:o 14 och N:o 15 av Borgå

Companie, samt lotshemman , bebos av bonden och lotsdrängen Ernest Johansson, består av ett hemman ½ mantal och 26 R 4 % Silvermynts ränta samt 15 alnar jord varefter undfått följande,

 

Namn	litt	beskaffenhet	åker	linda	hö
Norråkern	A	Sand o Mojord,dels grov och svag		31 1/2
Dito	A,B	Svag lera med sand 3e o 4e graden	1	12
Hakabackgärdan	C	God sandjord 3e graden		5 1/2
Av Hemåkern	D	Sand dels litet mullblandat 3e gr	1	7 1/4
Samma åker	E	Sandjord med liten del sjöbottenjord 4e gr	2	27
Dito	e	Linda		2
Dito	F	Mullblandat sand med lerbotten 2a gr		8 1/2		29 1/8
Lågsundsgärdan	G	God sandjord 3e gr		13		2 1/4
Braskgärdan	kl	Grov sand, lera o sjömull 3 o 4e gr	2	2 1/4		2
Bastugärdan	K	Lerjord i 2a gr		6 1/4		1
		SUMMA	9	19 3/4	1	3 1/8
Hälften till årligt utsäde Bohlåkrarne är 4: 25 7/8
N:o 2 Smeds krono hemman Augument under Rusthållet N:o 81 av Borgå Companie bebodd av bönderna och lotsarna Johan och Simon Hindrikssöner. Består av 1 hemman ½ mantal 26 R 4 % silvermynt ränta samt 15 alnar jord varefter det undfått följande åkrar,
Av Norråkern	A	Sand o mojord 4e gr, mot N:o1 Lit E	2	27		12 1/2
Dito	AB	Svag lera o Sand	1		16 1/2
hemåkern	D	Sand dels mullblandat med svag lerbotten 3e gr	2	12 1/2
Smediegärdan	G	God sandjord med lerbotten 3e gr		18 1/2
Rågholmsgärdan	H	Sand och mojord 4 e gr		6 1/4		2 3/4
Braskåkern	K l	Grov sand svag lera o sjömull	2	2 3/8		4
Linda	E	Uti hemåkern			16 1/8
		SUMMA	9	19 3/4	1	3 1/8
		Hälften uti årligt säde 4: 25 7/8
Utåkrarna blevo nu som tillförene förde på vart hemman varutom en ödelagd åker Dahls gärdan kallad lit X blev avmätt och delt hemmanen emellan och på det Weckas hemman som uti utf?? är ?bistand mätte til? utjenlig.och nyttig uppodling, så blev Nor om Smeds Bredviks åker, utsedt åt honom stället lit y varest han äger godt tillfälle at uppodla på et ställe, vah honom brister, varföre bemälte utåkrar nu varda påförde på följande sätt
N:o1 Weckas
Österlidtegarna	T	Sandjord 4e graden		5 1/2
Dito	t	Nybruk avsamma beskaffenhet		2 1/2
Lotsens kålland	O	Sandjord		1
Dalsgärdan	X	Sandjord 3e gr sedan diken avgå		18 3/4
Vid Bredviksåkern	Y	Sandjord, utsedt till ny uppodling och fyllnad	1	23 5/4
		SUMMA	2	19 4/8
N:o 2 Smeds
Bredviksåkern	N	Vattusand I 4e gr		20 3/4
Hummelgårdsgärdan	O	Sandjord 4e gr		2
Kållandsgärdan	R	Leraktigt i 3e gr		2 4/8
hemåkerstycket	J	Sandjord 4e gr		5
österlidtegarna	T	Sandjord 4e gr	1	2
Dalsgärdan	X	Sandjord 3e gr		18 3/4
		SUMMA	2	19 4/8
Soldatåkrarna består
Långstrandsgärdan	S	Sandjord i 4e gr 4
Strandgärdan	Z	Ävenledes 6 3/4
Vid Österliden	V	Av lika jordmån 6 1/4		17

2. SUMMA

Nyare infrakarta över Fantsnäs (2013 mars?)