Fantsnäs historia sett ur gamla kartor.

 

Genom att studera gamla kartor kan man få reda på mycken information. Lantmäteristyrel sen har många både på nätet och i sitt arkiv. Dessa kartor ger detal jerade uppgifter om terrängen och bebyggelsen, speciellt efter storskiftet. En annan källa är Riksarkivet, där det finns kartor och skattelängder. Dessa finns nuförtiden på nätet. Fantsnäs, Räfsby, Köp backa och Antby hade i tiden gemensamma områden och det finns ca trettio kartor i Lant mäteriar kivet. Mera kartor kan hittas i Svenska riksarkivet, på Svenska lantmäterikontoret och i Sven ska krigs arkivet. En del kartor i bokform har ut kom mit t.ex. "Konungens kartverk från Finland 1776-1805".

 

Att läsa uppgifter från gamla kartor.

Arkitekt Elmar Baderman har gjort sitt diplomarbete och sitt licentiatarbete (ca 1966) på THS om bya bild ningen i Finland, där han studerat 10-20 000 kartor, som finns på mikro film.

Ur arbetet kan vi dra följande slutsatser om gamla kartor.

1. Åbyggnader var ritade i profil och andra byggnader uppifrån med fyrkanter eller rektanglar. Först på senare hälften av 1700-talet blev alla byggnader ritade som rektanglar. Profilbilderna ger inte exakta läge för byggnader.
2. Från slutet av 1600-talet är åkrar, tomter, skogar, gärdar, stenar och höjder inritade med text t.ex. "Tavastöön onyttig moras" på Degerby–Fantsnäs karta 1690
3. På 1700-talet i synnerhet efter storskiftet är åkrarna uppmätta och utritade med olika färg för olika hemman. Dessutom finns "tomma" tomter där gamla hemman legat. Vägar, stigar och gärdsgårdar är synliga.
4. Sällan finns namngivet verkstäder "pajat", brunnar, kolmilor, mark nadsplatser eller andra aktiviteter. Som exempel Badermann, som i sina kartor bara hittade 8 st. hant verkare benäm ningar av vilka en var på Fantsnäs 1767. Som ett annat exempel av rättningsplatser som han ba ra hittade två i hela landet, fastän det säkert finnits många fler.
5. Brandsäkerhetsförordningar sade att hus inte fick ligga nära varandra eller nära Åbyggna den. Rian var ofta i två hus, som senare byggdes ihop t.ex. på Fantsnäs, där den blev L-formad.

Gamla kartor (1600-tal)

De äldsta kartorna på bynivå finns från förra hälften av 1600-talet, men de säger litet om byggnader och deras läge. T.ex. jordeboken från 1600-talet lägger Fants näs på nuvarande Lovisa viksidan, fastän byggnaderna var vid Sarvlaksviken. Se sid 6. Kanske Fantsnäs är ritad vid Degerbyviken för att området sträckte sig till båda sidorna av viken, eller så har trafiken, när mast sjöväg en, skett denna väg. Änen Hemviken kunde ha varit huvudtrafikleden.

På kartan ovan syns en stig till Vårdö, vägen byggdes först 1778. Vägen (stigen?) till Fants näs syns även och den slutar vid byn.

Förr kopierade man gamla kartor och de som kopierade läste namnen fel och platser fick olika namn, som exempel Fantsnäs som förekommer i många former så som Fansnäs, Fransnäs el ler Fanznäs. Kartor ritade på 1800-talet kan vara kopior av 1600- eller 1700-talskartor, som till exempel Lovisa stads karta från medlet av 1800-talet, där strandlin jerna följer 1600-tals kartor.

Bästa sättet att avgöra en kartas "botten" är att följa strandlinjerna och beakta landhöj ningen, som i trakten är ca 40 cm per 100 år. Sålunda var vattnet på 1600-talet ca 1,6 m högre än idag. Genom att följa t.ex. 2 m höjdkurvan, kan man tänka sig strandlinjen på 1500 -talet.

Kartan ovan visar "Bässholmen" omgiven av vatten, vilket stämmer för 1600-talet. Tol kandet av kartan är svår, inga åbyggnader syns och i byn syns fyra byggnader. Åkern är dåligt ut ritad så läget på byggnaderna är svåra att bestämma, jämfört med da gens karta. Enligt Hemvikens form, så torde husen på kartan ligga där Smeds ligger idag, kanske lite mer mot havet. De två större husen norr om byn tolkar jag som lotshus när både Smeds och Weckas var lotsställen. Ena lotshuset finns ännu idag och grunden till ett annat hus hittas även. En annan förklaring till husen kan vara lador. Husen är ritade större än verkligheten.

Bilden ger bara uppgift om vägen till Degerby och åkrarna. Inga tecken på Smedsåkern finns, vilket tyder på att kartan är gammal. Namnet "Bredviken" förstår man av vikens form på denna karta.

Brotherus karta från 1690-talet (se arkiv bilder), visar att Bässholmen är fast i fastlandet och åkrar nas antal har ökat. Två hemman syns tydligare bred vid va randra, mellan strand en och Hemåkern. Se nedan till vänster. Från andra gamla kartor kan man få mera uppgifter, som att ena huset le gat rakt öster om en råsten, som har Creutz ska vapnet inhugget. Mer information om gamla vä gar och stigar samt var de gått, får man i naturen, för spår finns än nu kvar.

Pärmbilden är en karta från medlet av 1700-talet där vägarna syns bra även till Braskvik en. Nothusudden heter Tranö och på udden står det båthus. Otterviken heter Bjurviken och Tjäruklabben är nämnd.

Kartan nedan till höger är från 1700-talet, men strand linjerna följer tidigt 1600-tal eme dan Rå holmen är helt omgiven av vatten. Nothusudden heter Brännäsudd. Creutz råsten är ut märkt såsom två hus. Det att Bredviks åk rar na är utritade, vi sar att kartan är från slutet av 1700-talet. Märk att Weckas le gat rakt österom rå stenen och Smeds nordväst om Weckas och närmare stran den. Vänstra kartan visar husens läge på 1600-talets slut, bredvid varandra ca 25 m väster om Smedjegärdan.

Storskifteskartan av Lewong 1768 nedan, är redan gan ska exakt, man skulle ju då mäta åkrarna vid skift andet. Var je åker och gärda har ett namn samt utbred nings område i naturen, där stenar och kullar syns. Även vä garna (stig arna) är klart ritade. Mest intressant är att husen är inritade på si na rätta ställen. Undan tag är de två huvudbygg naderna, som är ritade i profil med två skor stenar, så exakt läge kastar med ca 10 meter. Ett ställe heter "kåhl lands gärdan", där man odlade kål. Andra intressanta ställen är Lot hus, soldattorp och Smediegär dan, som visar att en lots och en soldat bodde där, samt att stället torde ha haft en smedja. Gamla skattelängder visar att Fantsnäs betalade skatt i bl.a. tjära och kol, vilket tydde på produktion. En udde heter Tjäruklobben, där jag efter idogt sök ande hittade en tjärmila, med övre brännbotten med en flat sten, där tjäran rann in i samlings kärlet. Denna mila låg vid stranden. Gamla kolbitar fanns överallt. Se bilder i bilagan.

Vägen till Brännäs slutar vid ett litet hus, se kartbilaga s.4, som jag antar var smedjan, för vägen går från milan till kolgärdan och till smedjan. Milan, en större kolmila hittade jag på brännäs nära stranden på Hemviksidan. Den första kommendanten Hägerflycht på Svart holm, dog 1788 på Fantsnäs och han torde ha haft soldater i arbete på Fantsnäs, när fäst nings bygget låg nere. Arbetet var antagligen "svart jobb" för jag har inte hittat uppgifter om arbete eller vilka som arbetade där.

Den smedja, som borde finnas nämns inte, men jag hittade den i en karta, som fanns i arkitekt Badermans diplomarbete.Del av Breitzholtz karta 1781 nedan.

Breitzholtzs karta gäller Räfsby Köpbacka och Fants näs. På kartan nämns åkrarna vä arna, husen mm. Vägen till Degerby är utritad. Där nämns åkrar och skogar som hör till de olika hem manen, men Svart holms ä gare är inte nämnd. Smeds syns såsom Creutz rå, Lotshuset nämns även som soldat hus. Rågnäs fiskartorp finns. Vägen till Vårdö är utritad, för den bygdes 1778. Hela kartan finns i arkivmappen på DVDn.

En nyare version av Breitzholtz karta sid 17 i färg. Här ser vi Smeds och Weck as, vägen till Lovisa och Brännäsudden, där det fin ns en sam fält tomt, som tyder på att båt trafiken till skärgården gått här, troligen främst för lotsarna. Råstenen finns kvar.

Kartan B36 10/5 (1861-63) ovan, visar läget nästan såsom det är idag. Vägen norrut slutar vid Pärtkorgen (lots huset). Åt söder slutar vägen vid kolgärdan och en stig går österut mot Braskviken. Vä gen till Köpbacka går längs den raka sten muren till stallback en, där arbetarhuset och höns huset syns. Smeds och Weckas ligger på sina nuvarande platser. Weckas nuvarande hus byggdes av V M von Born ca 1885 av träd, som en storm fällt. Enligt sägen ritade dottern Karin huset, hon hade studerat arkitektur vid Tekniska Högskolan i H:fors. Det gamla huset flyttades till Val kom. Lewongs karta visar att huset ursprungligen tillhört Smeds.

Gr

Gundstenarna till huset öster om Smeds finns kvar och den andra bredvid är "Jussila" d.v.s. förra sädesmagasinet av stock. Soldat huset och dess åker syns närmast stranden. De två små husen var antagligen bodar, av vilka den ena torde vara "Elvenss bo", en bod, nära Smeds idag. Denna torde vara gammalt 1600-tal, för att golvbräderna är insatta i väggen. Där bodar na finns på kartan går vägen från Weckas till stranden nu för tiden. Märk att stenmuren från ar betarhuset går bara till lothus vä gen. Denna del torde Häger flyght ha byggt. Resten av muren runt Weckas byggde enligt sägen Wilhelm Ramsay. Magasinet "Jussila" har under sig en välvd sten käl lare ca 7 x 10 m, som torde ha varit byggd av Hägerflycht.

 

Kartan nedan är en förbättrad version av Breitholtz karta (1781) från medlet av 1800-talet. Bilagorna visar mera av denna.

Länskartan på nästa sida från slutet av 1800-talet nedan visar Smeds med sina lönnar, vilka finns kvar i dag. Weckas syns med arbetarhuset i trädgården. Stallbacken visar byggnader som inte är boningshus, de är gråa. Ett fiskartorp syns på Råhol men samt vintervägen. Jag har märkt ut kolmilan och tjärmilan. De två husen med ? är svåra att ty da, för de är ritade större än verk ligheten. Torde vara en strand bastu och ett litet arbetarhus.

 

　

 

 

 

 

 

 

 

Exaktare kartor och uppgifter

 

Det nuvarande Smeds hemmanet finns på sitt nuvarande ställe på en 1798 års karta. Den visar även en stenmur ca 100 m lång, som ännu finns idag. (Se mappen "Tillägg på DVDn)

 

Modern teknik.

 

Olika satelliter kan idag taga många olika uppgifter om marken, de har ett tiotal olikaka me ror som tar specialbilder. Att få specialbilder av sitt ställe är mycket svårt och framförallt dyrt, det kostar tusentals dollar. Gratisbilder får man från Google, men noggrannheten är inte till räckligt bra, trots att Lovisatrakten, tack vare atomkraftverket, är noggrannare fotograferat än normalt.

Däremot kan man beställa från lantmäteri kontoret en del intressanta kartor. Jag beställde en infraröd (värmestrålnings) flygkarta över Fantsnäs. Idén var att hitta med värme strål ningen gamla hus grunder, men det lyckades inte. Däremot fick jag en bild av gamla åkrar (röda) som vuxit igen och hur vassen växer (violett) längs stränderna. Se DVDn för hela kartan.

 

Mera lyckad blev en beställning av en LIDAR-karta, d.v.s. en laserskannad terrängkarta med en marknoggrannhet på 15 cm på höjden och en meter på bredden, tack vare närheten till atom kraf tverket, för man ville kartlägga översvämningsfaran i bygden.

 

Kartan visar den bara marken så att träd, växtlighet och byggnader är borttagna med data prog ram. Bilden liknar närmast månlandskap. Tack vare denna typ av karta hittar man låga "gro par", som är svåra att hitta i naturen. Dessa gropar är ofta gropar efter hus som haft källare, eller så är det fråga om jordkällare eller andra grävda gropar. Vid utgrävning av dessa gropar hittade jag en bronsknapp, en del järnföremål, samt glas av fönster, flaskor mm. Se Arkeologiska bilagan och DVDn. Tidigare hade jag hittat kruk- och porslinsbitar och benbitar (se bilagan). Dessa fynd var från ställen husen på 1700-talet legat enligt kartorna.

Tack vare laserkartan hittade jag andra husgrunder, en isgrop, en vallgrav från 1944, tjärmilan samt en gammal potatisgrop. På kartan syns gamla åkerdiken och spår efter gamla stigar (s24).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Smeds hemlighet öppnade sig när jag hittade en husesyn från 1805, där man nämner "ett ca 30 år gammalt hus med rutten sydända", som byggts av Hägerflycht. Mitt hus har rutten nordända. Lös ningen är att huset flyttats och vänds ett halvt varv runt. Flyttningen kan möjligen ha gjorts nära i Fantsnäs eller från längre av stånd t.ex. över isen. I så fall är det okänt varifrån huset kommit. När huset, enligt Sarvlaksarkivet brädlades 1812, så har en del förändringar gjorts, vilket lett till uppfattningen att huset byggtas då. Troligast är att huset flyttast ca. 50 m söderut, se Smeds tomter på Lewonga karta 1767.

Kartstudierna ledde till att jag fick reda på hus och deras läge, samt när man byggt stenmurar mm.

I bosättningslängderna fann jag mera upp gifter, bl.a. vem som bott på Fantsnäs, om åker arealer och om när husen varit öde eller blivit brända av ryssen. Daniel Golowitz fick Fantsnäs i förläning 1606 till frälse, men 1608 var stället öde och 1609 "Daniel Golo witz optagit 3" och 1625-26 byggde han sin sätesgård här. Denna har antagligen legat under mitt hus, vilket en LIDAR-karta inte kan visa. Se sid 49.

 

Det står 1623 i bosättningslängderna, om Degerby, som även tillhörde Golowitz "3 ½ under Fantsnäs" och Golowitz. Om Degerby må näm nas 1669 "Wählbygdt brukas med egit folk" och 1704 "Fru Brita Creutz enke frun sitter i stor vidlyftighet och är alldeles av sig kommen genom varjehanda hemska träf fade olyckor ..."och lite senare "... medelst fienden Ryssen dem uppbränd och borttagit." Detta talar för att Degerby gilleshus är byggt efter 1704. Nämnas kan att Brtia Creutz fick Degerby av sin far Lorentz, som i sin tur fick byn av Peter Golowitz.

 

Min forskning kom till att Fantsnäs varit sätesgård och att Degerby varit under Fantsnäs. Senare har stället haft aktivitet när Svartholm byggdes. Stället har varit lotsställe med lotsning till Stockholm, vilket är känt från Sarvlakstiden på 1800-talet. En uppgift från 1706 säger att "Anders Simons och Olof Mattzon, desse bönder äro fattige, blevot genom siöskador och missväxt", vilket tyder på äldre sjöfart.

 

1. Hus, husgrunder och vägar ur gamla kartor